True colours...
Idag installerades USA:s 44:e president.
Men det är ju det här med färgen....
Jag menar, en president som inte är gråhårad.
Vart ska det sluta?
I bet...
På Kvp:s hemsida finns en annons för en sajt med kontaktannonser.
En av de som söker kontakt är en dam med signaturen Bet-52. Själv har jag bara bitit tre stycken i hela mitt liv o då räknar jag in den gången jag satte tänderna i min egen kind.
Hole in one...
Om caddien blir sur. Är det en Cadillac då?
Kysskhet...
Att springa runt på stan och kyssa okända kvinnor.
Är det sådant som kallas pussitiv särbehandling?
Nu står det klart
Jag har kommit på anledningen till den manliga 40-årskrisen. Så här ligger det till.
När du är ung är alla lemmar mjuka - utom en. Sen när du blir gammal är alla lemmar stela - utom en. Därigenom frigörs blod till hjärnan, du börjar fundera och blir deprimerad. Så enkelt är det. Lösningen är såklart Viagra...
Pomp and circumstance...
För hur skulle det se ut om de spred sig över Europa???
Drick med måtta
Själv slutade jag dricka champagne ur damskor när jag fick ett hålfotsinlägg i munnen.
Tål att tänkas på
Denna moderna skräpförmedlare.
Varför har källvatten som runnit i mijontals år en bäst före datum när de hamnar på flaska?
Varför tillverkar man inte flygplanen av samma material som svarta lådan?
Gammal är äldst
Det är inte klokt så fort det går att ta sig över sundet. Från det att vi klev på tåget på Centralen i Malmö, tills det att vi steg av på Amager Bros Metro-station gick det 45 minuter. Helt fantastiskt, och sedan har de ju god öl i vårt grannland också. Visserligen fick vi leta en stund innan vi hittade Marcels Bodega, där en äldre, liten och senig dansk sålde oss varsin Hof för det faciaIa priset av 14 danska kronor styck. Att han sedan inte var Danmarks mest älskvärda, positiva och serviceinriktade person fick man ta. Vi kunde i alla fall avnjuta våra pilsner på en liten bakgård, bland blommor och blad endast 15 meter ifrån den brusande trafiken på Amager Brogade. Det märks att Köpenhamn är en storstad.
Som sagt åkte jag till Köpenhamn i går och tittade på Steve Winwood, en levande legend varken mer eller mindre. I mitten av 1960-talet slog han som 15-åring, igenom med Spencer Davies Group - där han var med och skrev och sjöng flera av deras stora hits. Keep on runnin', I'm a man, Give me some lovin' hette låtarna och de framfördes i går. Faktum är att han började med I'm a man - en rätt cool inledning faktiskt.
Winwood har ju spelat med Clapton i Blind Faith, haft egna bandet Traffic, lirat på platta med Jimi Hendrix och sjunger duett på en av min stora favorits plattor - Etta James och låten Give it up. De senaste 25-30 åren har han kört solo och ska man vara helt ärlig har han inte haft en hit sedan Roll with it, som jag tror kom 1987. Som han själv sa efter de två första låtarna - jag har en lång karriär att plocka låtar ifrån och vi ska försöka täcka hela, vilket han gjorde. De två första låtarna spann över 38 år.
Bandet han hade med sig var tight, groovy och funky. Det fräckaste var trummisen och congaspelaren som tillsammans skapade ett bra funkgroove i de flesta låtarna, konstigast var att han inte hade någon basist. Han basade med sin vänsterfot på Hammondens orgelpedaler, ibland spelade han nog in sitt pedalande och körde bas-slingorna i en loop. Efter ett tag saknade man inte basisten. Måste också säga att mixerkillen gjorde ett fantastiskt bra jobb. Det lät som när du sitter hemma i soffan och spelar på stereon med bra tryck, så rent och sepererat var soundet.
Inte nog med att han har en stor låtskatt att ösa ur. Han sjunger bra, trakterar en mandolin och spelar fantastisk Hammond emellanåt. Ovanpå allt är han en fena på gitarr vilket han visade i den gamla Traffic-dängan - Dear Mr Fantasy. Där var det Clapton-klass emellanåt. Det är bara att ge sig och tycka att han och bandet gjorde ett bra jobb, och erkänna att gammal är äldst.
Förlegat
Döden som koncept känns numera helt ute... för att inte säga stendött
Kyrkligt rum
Jag vet inte hur det är med er men jag går i kyrkan på lördagar, det är mindre folk då
Brun kräm
Det är viktigt att inte se blek ut i TV. Det är ju skälet till att man sminkar de som är med. Men ärligt talat tycker ni inte att de tagit i för mycket på den ena pianisten i Så ska det låta?
Hastighetens rötter
Sprang av en ren händelse på en avhandling rörande punken och orsaken till att alla låtar gick så snabbt. Avhandlingen fanns på kommunbiblioteket i Whyttlebath on the sea, en liten håla strax norr om Brighton. I boken som för övrigt heter - Speed of sound, the origins of one and a half minute songs in punkrock - förklaras orsaker och samband som jag inte kände till men som nu ter sig fullständigt självklara. Den är författad av en man som heter Adam Fiddlestrat.
Det finns enligt boken två element som är speciella och viktiga för punken. Det är hastighet och aggressivitet. När det gäller aggressivitet så hävdar författaren att den kom sig av att det engelska samhället var på väg att gå under i mitten av sjuttiotalet. Som någon har uttryckt det; utan det engelska kungahuset så skulle storleken på deras ekonomi och rikedom ha varit på u-landsnivå.
Enligt författaren är det också denna fattigdom som ofrivilligt leder fram till att hastigheten på spelet ökar, och som konsekvens av detta blir låtarna mycket kortare. Fiddlestrat menar att tack vare den oerhört utbredda fattigdomen bland engelsmännen hade ingen, förutom överklassen, råd att äga bil och åka taxi. Detta ledde till att antalet taxibilar, i London och övriga Storbritannien, minskade drastiskt. Vilket i sin tur till ett system likt det vi i Sverige har för att transportera pensionärer och handikappade - färdtjänst.
På samma sätt som i Sverige där du måste tidsbestämma din färdtjänst och finnas på plats när bilen kommer - gör du inte det kör bilen obönhörligen vidare till nästa person på listan, vilket så klart beror på det pressade schemat - var det liknande orsaker som gjorde att engelsk arbetarklass, som fattiga musiker oftast tillhör, fick beställa sina bilar i god tid. Inte heller de vågade missa den bestämda tiden. Det är ju inte lätt att bära hem en gitarrförstärkare, ett trumset eller ett piano.
Uppträdandena startade dessutom oftast klockan 21.00 därför att pubarna stängde klockan 23. Och som alla vet är det ju omöjligt att få en taxi vid stängningsdags, ännu svårare måste det ju vara att beställa en taxi till den tidpunkten. Av det skälet beställdes oftast taxin till kl. 22. Då skulle man ändå hinna med cirka 20 låtar.
Det finns ytterligare en aspekt, eller orsak, och det är att på sjuttiotalet var det kutym för banden att alltid starta sina konserter kraftigt försenade. Det innebar allt som oftast att man inte började spela förrän cirka 21.30.
Som var och en förstår, hävdar Fiddlestrat, så fanns det inget alternativ annat än att öka hastigheten. Vilket hela punkrörelsen numera beklagar. För som flera kända företrädare förklarar: Det finns ju inget bättre än en riktigt bra ballad.
Författaren lägger fram ett, som jag ser det, mycket starkt bevis och det är en jämförelse med band som Rolling Stones, Muddy Waters, Bachman Turner Overdrive, Moody Blues och ett flertal andra. De spelade ju inte tillnärmelsevis lika fort, vilket Fiddlestrat menar beror på att de hade råd med egna bilar och turnébussar.
Straffarbete...
Förstår ni vart jag vill komma? Det är alltså själva arbetet som är straffet. Hur känns det för en som arbetat dag ut och dag in i hela sitt liv? Skurkaktigt antar jag.
Julskinkad...
Nu är det ju snart dags för julen och med den julafton. Alla vet vi ju hur trevligt det är med julen och alla dess höjdpunkter. En av dessa är julskinka och det enkla och trevliga samkväm som uppstår vid själva lagandet. Visst är det gott men svårt för en stressad familjefar/ensamstående/ungkarl att hinna med alla förberedelser. Följer du receptet nedan så garanterar jag att du kommer att sova gott efter väl förrättat värv. Samtidigt som du slipper plågas av dåligt samvete för att du missat umgänget med släkten under julhelgen.
Förberedelser
Bjud in dina närmaste vänner eller släktingar
Städa kök och lägenhet
Tvätta kläder och dig själv
Vattna blommorna
Bädda med rena lakan
Ingredienser
Ett kilo julskinka
En näve Kryddnejlika
Skånsk Senap
Två Ägg
En hela glögg
Ett flak öl
Ett helrör Vodka
En liter whisky
Tillbehör
En stor kastrull
Grillvantar
Bår
Två starka släktingar/vänner
Spann/Hink
Gör så här
Ta en kall öl från kylen.
Sätt ugnen på 225 grader.
Fira den lyckade påsättningen med ett glas öl och en whisky.
Förbered därefter glöggen genom att hälla över den i kastrullen.
Sätt den på spisplattan och ställ plattan på mellanvärme.
Låt glöggen koka upp ta sedan ett rejält glas spetsat med vodka
Ta en öl till.
Ta fram skinkan
Häll upp senap i ett glas eller en skål
Fira med en bir o en virre, det var ju storgott, ta en likadan
Gnid in skinkan med senap, ja det gäller även den som ska in i ugnen.
Ta en bir för säkerhets skull. Och ett glas whisky, tjoho här hoppar inga halta löss.
In med skinkan i ugnen o torka röven ren från senap.
Under tiden som skinkan griljeras rekommenderas glögg och whisky. Givetvis i ölglas.
När skinkan är klar är du också helt färdig. Ta därför ur de nu snurrande och flertaliga skinkorna ur ugnarna, sikta på den i mitten.
Svimma.
Se till att du berättat för dina två starka släktingar/vänner hur de ska använda båren och vad de ska göra med kroppen efter att medvetslösheten inträtt.
Vakna upp till doften av skinka.


